Det var en gång en flicka
Som inte kunde se
Som satte på sig hatet
Och slutade att le

Det var en gång en pojke
Som gjorde henne svag
Som kunde styra känslor
Och locka fram behag

En liten, ensam flicka
Så instängd i sin kropp
Blev kär i denna pojke
Som lockade fram hopp

Han visste hur man rörde
För att leta fram ett skratt
Hans ögon var en nyckel
Till hennes sköra skatt

Men hon kunde inte hitta
Felet stod så klart
Ingenting var äkta
Inget underbart

Pojken ville leka
Med dockan gjord av glas
Hon gick itu på mitten
och själen gick i kras.